Ja, då var det alltså vår tur att få dagisbacillen… Som tur är har vi sluppit vinterkräksjukan (men man ska ju inte ropa “hej” sägs det…), men fullt tillräckligt med öroninflammation och luftvägsinfektion. Vi har gett Alex både airomir och pulmicort i nebunetten länge nu, men det har inte hjälpt något vidare och i lördags var han så dålig så vi åkte upp till barnakuten. Alex hängde som en urvriden trasa på pappas axel med 40 graders feber. Efter låååång väntan piggnade han till en smula efter alvedon, ipren och kortison.
Så nu ska vi plåga honom med både nebunetten och penicillin. Inte det lättaste att få i honom tre ggr dagligen. MEN bara han blir frisk!
Han har normalt så mycket spring i benen så att han lider av att inte vara frisk. Rastlös och lättretlig.
Jag hoppas på att ialla fall kunna dammsuga idag, vårt golv har blivit lurvigt…